Jag känner att detta har blivit en orättvist negativ nystart. Stressad period just nu, sals- och hemtenta lördag och måndag, mycket information att ta in i huvudet och jag måste klara tentorna för att kunna fortsätta studera det jag vill nu till våren. Och när jag är stressad blir jag väldigt produktiv - på helt fel områden. Jag städar, tvättar, diskar, diskar, diskar, bakar en två tre fem olika kakor, spelar New Super Mario Bros så långt att jag nästan har klarat alla banor (och när jag har gjort det ska jag ta alla guldmynt och sedan kan jag alltid sätta igång med Paper Mario: The Thousand Year Door). Det är ohållbart men jag försöker skjuta undan viktiga saker så långt som möjligt och det skapar alltid mer oro och jag vet att det är korkat och jag har varit såhär i flera år och kommer antagligen fortsätta vara det. Jag funderar på vad jag egentligen får ut av att skjuta upp saker, och jag vet ärligt talat inte vad jag (egentligen) tror att jag vinner på det. Är det för att jag vill kunna gnälla? Jag är inte så lat egentligen, jag är väl mest rädd för att misslyckas och om jag inte försöker och misslyckas är det i sin ordning, men om jag faktiskt försöker och misslyckas har jag svårt att leva med mig själv.
Eh, ja.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar